Min dikt till Dig, Förälder.
(Utmattade mamman)

Det lilla barnet sluter sina fingrar om ditt,
som för att visa att ”ditt finger är mitt”.
Ditt finger, din hand, ditt hjärta,
genom livets all glädje och smärta.

Du ska finnas för mig.
Jag ska kunna lita på dig,
att du gör det som är gott för mig,
hjälper, stöttar och pushar mig.
Så jag kan finna min väg och min styrka.

Det är din uppgift som min far eller mor
att ta väl hand om mig tills jag blir stor.
Men lev med sans och var rädd om dig,
så att du kan finnas länge för mig.
Våga be om hjälp när livet känns tufft,
ta en paus, fyll på med sol och luft.

När vi är snälla mot oss själva, inte bara andra,
så orkar vi finnas där för varandra.
För ingenting annat blir nånsin så viktigt,
som att få älska, och bli älskad, på riktigt.