Kanske känner du igen dig lite i det här…

Jag har vaknat och gjort min avspänning som får mig upp ur sängen. Har väckt barnen, fått på dem kläder och fått i oss frukost. Har borstat våra tänder! Nu ska vi bara iväg. Då kommer vi till hallen… Den är bara någon meter bred, men det är som att ta sig över en vild fors. Här spårar det ofta ur för mig! Dagen innan har jag lovat mig själv att lägga fram alla ytterkläder, vantar och mössor, på kvällen, men det har jag glömt – igen.

En stressad förälder kan i det här läget tagga till, koncentrera sig, lägga i en extra växel, säga till barnen på skarpen. En utmattad förälder har inte den extra växeln. Istället blir det TILT i hjärnan. När man väl kommer iväg har man glömt hälften och nycklarna sitter kvar i låset på utsidan av dörren. Barnen förstår inte varför mamma plötsligt blir helt tyst och själv känner man sig som världens sämsta förälder. Det kan ta flera timmar att återhämta sig från den där kvarten i hallen. Man blir förtvivlat ledsen och undrar om man någonsin ska bli normal igen.

Det kan du bli. Du blir inte som innan, men du kan bli frisk. Med små, små steg i rätt riktning kan du ta dig tillbaka till en fungerande vardag. Men det tar tid!

Din hjärna är trött och sliten. Att du skäller och bannar den hjälper inte. Den behöver din acceptans och omsorg.

Jaha, har jag något enkelt tips för det här då… Nej, det är inte enkelt. Men att förstå är ett första steg. Att acceptera tar tid (mer om det kommer i en annan lucka).

Ett mantra som hjälpt mig sista tiden är:

”Var där du är – gör det du gör”

En utmattad hjärna har svårt att prioritera och koncentrera sig. Genom att tänka ”vad är det viktigaste just nu?” kan jag fokusera på uppgiften jag håller på med – att få på barnen ytterkläderna och få med alla saker som behövs. Jag är där jag är och jag gör det jag gör. Min dotter har blivit väldigt duktig på att säga till mig – ”Mamma, ta ett par djupa andetag”. Det hjälper så klart också.