Lucka 14 – Ta emot hjälp!
Det kan vara svårt att be om hjälp. Det kan till och med vara svårt att ta emot hjälp som erbjuds. Man vill inte vara till besvär, tänker att de bara erbjuder för att vara artiga, att de har fullt upp med sitt. Men är du en förälder som drabbats av sjukdom, depression eller utmattning, har du inte råd att INTE ta emot hjälp.
Genom att låta någon hjälpa dig hjälper Du dina barn.
Att be om hjälp när man behöver det betyder inte att man är svag. Det är snarare ett tecken på mod. För det är läskigt att be om hjälp, man blir sårbar.
Att hjälpa kan också vara svårt. Man vill, men vet inte hur. Man är rädd att göra fel, vill inte vara till besvär. Man vill inte kliva innanför någon annans ”comfort zone”, och vill ogärna kliva utanför sin egen. Men i vissa lägen måste man göra det. Tids nog kommer man behöva hjälp själv, för vi hamnar alla i kris några gånger i livet.
Att be om hjälp personligen kan vara svårt. Att skriva kan vara lättare. Att ta emot ett nej blir inte lika jobbigt. Finns det någon person som sagt ”Hör bara av dig om du behöver hjälp med något” så skicka ett sms. Du kan skriva något i stil med:
”Hej! Jag tycker det är här är ganska jobbigt men du har sagt att jag ska höra av mig om jag behöver hjälp, så nu gör jag det. Skulle du kunna hjälpa mig att … Jag förstår om du inte kan, men är väldigt tacksam om du har möjlighet.”
Några exempel på saker som kan göra enorm skillnad för en utmattad förälder:
– Hjälp att hämta barnen en dag i veckan, så att du kan göra det du behöver för att må bättre, fylla på energi.
– Hjälp att handla eller laga mat, kanske någon du känner kan laga storkok och komma förbi med några matlådor till självkostnadpris.
– Hjälp att ordna kalas för barnen. Kanske kalaset kan vara hemma hos någon vän eller släkting så du slipper städningen före och efter.
– Dammsugning, snöskottning eller annan hushållssyssla.
Den allra största hjälpen är faktiskt omtanken, när den omsätts i handling. Det behöver inte vara något stort. Det kan vara ett brev i postlådan till barnen, kanske en inbjudan att komma och leka en stund. Bara att känna att någon bryr sig om en och är villig att offra lite tid för min och mina barns skull, det ger kraft. Men att bara få höra ”vi hjälper så gärna till” gör ingen större nytta.
